Spionen Berglin

Jag undrar bara – är det någon nu levande inom rörelsen som hört talas om en man vid namn Berglin? Inte?

Inte så konstigt egentligen. Men om ni påminner er namnet så ser ni framför er en man som lär ha varit bred om bringan som ett smärre flaggskepp. Han odlade en rabatt, modell större, under näsan och hade friska vita tänder under densamma. Men så var han också vegetarian sedan 1919, d v s innan Waerland ens var upptäckt! Han satt veckotal i fängelse – framför allt i finska sådana. Eftersom han redan 1917 befann sig i detta land under det då pågående inbördeskriget hamnade han i någon slags instängdhet borta i Karelen och for därför till Ryssland istället.

När det var dags att återvända till Finland blev han infångad av polisen ”för en man med det utseendet måste vara spion”. Så det blev ytterligare en period bakom galler till dess guvernören och konsuln lyckades få honom fri. Så for han vidare för att så småningom hamna i Genevad! Och där passade han på att bli godtemplare också!

Som sann globetrotter var denne märklige man ofta på resande fot. Han besökte Tyskland, England, Österrike, Grekland, Frankrike, Finland och då, som sagt, också Ryssland.

Han var från början norrlänning, men det var som han sade ”så länge sedan så den förbrytelsen var preskriberad”. Det berättas om honom att var han än befann sig – på resa eller ”hemmavid” – så bar han alltid samma kläder: grov diagonal och arbetsskjorta och han såg ut som en som kommit till staden för att handla med hästar (ett i och för sig aktningsvärt yrke!). Skillnaden var bara att Johan Helmer Berglin – ja, så hette han ju – inte handlade med hästar.

Däremot skrev han! På nio språk! Det första språket lärde han sig vid 49 års ålder! Men hur kunde karlen frågar man sig. Jo, enligt Berglin själv så var det ganska så enkelt. Han var ganska så pratglad men förstod inte ett skvatt av vad de till Genevad och dess textilinvandrade utländska arbetare sade. Så han beslöt sig för att lära sig tyska.

En dag såg han en annons från en brevvänssökande engelsman. Berglin gick till en ”skriftlärd” för att få brevet översatt och då insåg han nödvändigheten av att också lära sig detta språk. Till slut talade och skrev denne självlärde man på tyska, engelska, isländska, polska, portugisiska, ryska, holländska och esperanto. Se, det var en kraftkarl! En man med vilja och karaktär. En kraft att räkna med och som sådan också en av stöttespelarna i logen 4946 Broderskap i Genevad.

Berglin är ett exempel på starka personligheter inom vår rörelse. Men det finns fler. Om man bara tar sig tid att leta, eller varför inte besöka vårt eget arkiv och finna – precis som jag gjort.

Bengt Lindqvist

Källa: Ur Sigfrid Johanssons uppteckningar

Navigation

IOGT-NTO
Box 12825
Stockholm Sweden
08-672 60 00