Uppståndelse inom nykterhetsrörelsen

För 100 år sedan beslutade hallänningarna att det var dags för ett eget IOGT-distrikt, eller distriktsloge som det hette med den tidens terminologi. Det skedde under ledning av dåvarande logekaplanen Lars Gustaf Broomé. Men det var egentligen andra gången det bildades ett IOGT-distrikt i Halland. Första gången var 1884 inom Hickmanitergrenen (*1) inom IOGT. Det slogs sedan samman med Malinitergrenen (*2), när de båda storlogerna förenades 1887.

Protokoll

Den första distriktslogen instiftades egentligen den 17 februari 1884. Dock kunde man inte förmå initiativtagaren och instiftaren L P-son Wiedesheim att lämna ifrån sig stiftelseprotokollet. Därför kunde distriktslogen inte heller godkännas av storlogen, varför man fick ta om proceduren den 25 maj 1884. Därefter följde ett antal turbulenta år. 1888 delades storlogen upp i två delar, den yngre resp den äldre. Halland röstade den 29 juli 1888 för att tillhöra den yngre, som förefaller ha varit ett förstadium till vad som senare skulle bli NGTO.


Lars Gustaf Broomé, folkskollärare i Bårslöv i Skåne och ledamot (1900-1911) i riksdagens andra kammare för Luggude domsaga i Skåne. Man kan undra varför han, som i Arne Svenssons bok ”De visade vägen, IOGT-NTO 100 år – en krönika” kallas storveziren av Skåne, var inblandad i bildandet av Hallands distriktsloge.

Den 3 september samma år beslutade distriktslogen att övergå till NGTO. Omkring hälften av logerna och nästan hela distriktsrådet lämnade IOGT vid splittringen, som berodde på missnöje med val av ordenschef. Då det nu NGTO tillhörande distriktsrådet i stort sett var intakt verkar övergången ha varit relativt smidig. Däremot uppstod en i det närmaste kaotisk situation för resterna av IOGT, som stod näst intill utan ledning på distriktsnivå och med ett kraftigt försvagat underlag i fråga om antalet loger, vilket småningom ledde till samgåendet med Göteborg. Det som fanns kvar var 8 loger med sammanlagt 315 medlemmar. Även Göteborg var kraftigt försvagat efter splittringen och hade tappat halva sitt medlemsantal. Initiativ till sammanslagningen kom från Göteborgs DT W Strömberg, påhejad av Edward Wavrinsky (dåvarande ordenschef i IOGT).

Söndagen den 1 juni 1889 höll Hallands första distriktsloge av IOGT sitt sista sammanträde. Mötet öppnades av DT M Lindberg. Därefter meddelades distriktslogegrader och lämnades div rapporter. Bl a framförde Finanskommittén anmärkningar, varför man beslutade om en ny granskning av räkenskaperna. Vidare beslutade distriktslogen ”att uttala som sin önskan att förenas med Göteborgs Distrikt”. Med anledning av en framställan från Br P Strömander ang ”gratifikation till DS för sitt arbete i D.Logens tjenst” beslutades också om att tilldela styrelsen femton kronor.

Under tiden hade J W Lindholm och Axel Lindberg hunnit granska räkenskaperna och kunde meddela att man inte hade några anmärkningar. Med denna grund beviljades ansvarsfrihet och som avslutning fattades också det definitiva beslutet: ”Beslöts enhälligt att upplösa Hallands Distr.Loge, för såväl Göteborgs Distr.Loge beslutar att den önskar förenas med Hallands Distr.”

Äktenskapet varade i 19 år. Under den tiden expanderade organisationen kraftigt och det började höjas tvivel på möjligheterna att arbeta effektivt i en så stor region. Det var tämligen tungrott både administrativt och kommunikativt med ett så stort område som hela Bohuslän, en bra bit av Västergötland och hela Halland. Vid årsmöte i Kungsbacka 1907 ställdes frågan under ”folkomröstning” och det blev en klar seger för delningsanhängarna.

Vid distriktslogens halvårsmöte i Göteborg den 5 januari 1908 beslutades att Halland skulle bilda en egen distriktsloge och officiellt ägde skilsmässan rum vid distriktslogens årsmöte på Östra Real i Göteborg under pingsthelgen den 7-8 juni 1908. Arvodet åt tjänstemän beslutades till åt DT 50 kr och åt DS 75 kr, vilket inkluderade ersättning för expedition. Reseersättningen fastställdes till fri resa i tredje klass järnväg, landsvägsskjuts efter en häst samt dagtraktamente med 3 kr. DS och DSk skulle var för sig ställa borgen för ett belopp av 500 kr.

Verksamheten i den pånyttfödda distriktslogen drog igång direkt. Bland de många motioner, som behandlades framkom från Bigge Johansson förslag om vidtagande av åtgärder att få logernas arbetsprogram publicerade antingen genom programbok eller programblad. En tremannakommitté tillsattes för detta. Mötet beslöt även att väcka motioner till storlogen, dels om ett extra anslag om 500 kr till Hallands distriktsloge och dels om att förlägga 1909 års storlogemöte till Halmstad. Det blev inte något storlogemöte i Halmstad. Istället hölls det i Visby. Halmstads-IOGT:arna fick vänta till 1916 på storlogens besök, medan NGTO höll riksmöte i Halmstad 1912.

1970 slogs IOGT och NTO samman och dagens IOGT-NTO-distrikt såg sitt ljus.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

*1 Hickmaniter
Anhängare till ordenschefen och sydstatsöversten J J Hickman.

*2 Maliniter
Anhängare till engelsmannen Joseph Malins, som var kraftfull motståndare till rasåtskillnadsförslagen som kom från de vita i de amerikanska sydstaterna.

Källor: Protokoll och andra handlingar i Nykterhetsfolkets länsarkiv samt De visade vägen – IOGT-NTO 100 år, en krönika (Arne Svensson, Sober Förlag 1979)

Det första distriktsrådet

DT: C A Jonasson, Halmstad
DR: Anders Johansson, Halmstad
DIU: A Nygren, Varberg
vDT: Anders Andersson, Falkenberg
DS: Gustaf Holmqvist, Falkenberg
DSk: J Villners, Halmstad
DK: J A Grahn, Kungsbacka
DM: Gustaf Svensson, Slöinge
DSL: K P Knutsson, Halmstad
FDT: K A Johansson, Falkenberg
DVI: Bigge Johansson, Falkenberg (votering 34 – 21 mot F Söderström, Laholm)
DD: O N Fjellman, Falkenberg

Navigation

IOGT-NTO
Box 12825
Stockholm Sweden
08-672 60 00